måndag 1 september 2008

Vad hände egentligen?

Jo det är så här förstår ni att nästa år ska jag springa tjejmilen. Jag som knapp sprungit mer än 2,5 km...
Men så kan det gå när man (jag) blir utmanad. Dessutom av en tjej som springer flera mil i veckan. Cheeeesus!
Ja ni får förstås följa mina med och motgångar här på bloggen:)
Jag lär börja med att köpa ett par löparskor.

11 kommentarer:

Fullfart sa...

Och du kan naturligtvis inte nobba utmaningen?! Häftigt! Hoppas det går bättre än vår pakt!

Peace in mind sa...

Bra början med dojjorna där:)

Åsa sa...

fullfart: Det kanske hjälper där också...
fru kaos: Jag har greppat det här eller hur;)

C. Meow sa...

Spännande ... Du får be kompisen springa lite före och locka dig med en Miu miu-väska ;D

Åsa sa...

Camilla: DET låter som en strålande idé!

Ninnie sa...

Men så kul, att ha ett mål att kämpa mot. En utmaning! Lycka till, du kommer att klara det galant!

Åsa sa...

Ninnie: Tack för att du tror på mig!

Solrosfrö sa...

Fixar du plättlätt! Heja heja!

Åsa sa...

solrosfrö: Tack å tack, jag kommer att behöva en del stöd tror jag:)

Sara sa...

Vad kul! Och bra start att börja med skorna! :)

Åsa sa...

Sara: Jag känner mig riktigt peppad. Och skor är bra att ha:)