måndag 10 maj 2010
Spara det godaste till sist?
Ja det gör i alla fall jag. Matsäcken på tåget till Göteborg var smörrebröd. Närmare bestämt tre små godingar. En med gubbröra, en med hönsesallad och en med kräftskagen. Jag började med den näst godaste, gubbröra, och fortsatte med den minst goda, hönsesallad (fast den var väldigt god den också) och avslutade med kräftskagen. Fast jag har förstått att det finns de som gör tvärt om och alltid börjar med det godaste. Hur gör du?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Åh, från Jacobs på centralen Sthlm?
Jag spar också det bästa till sist. Samtidigt som jag är rädd för att jag ska bli mätt och inte orka allt:)
:D Jag äter den goaste sist för då stannar liksom den smaken kver i munnen. Eftersom jag i princip skulle kunna äta en häst så oroar jag mig inte för att inte orka ;) Kram
Helt rätt agerat - precis som med god retorik. Svagaste argumentet dolt i mitten och det starkaste sist.
Fröet: Absolut:)
Birgitta: Precis så:)
Sanni bus: Ja man vill ju ha det goda kvar så länge som möjligt.
Marie: Jag har en känsla av att det kan apliceras på mycket:)
Min logik säger mig: det goda först...men jag brukar nog göra tvärtom. Men tänk om man blir mätt (det händer) eller om något oförutsett inträffar så man inte hinner äta det goda ;O
Skicka en kommentar