Vardagsdramatik!

eller den ovane hyresgästen. Jag har inte bott i lägenhet på evigheters evigheter men det gör jag nu, ibland. Och när jag gick ut med soporna idag (ja vi har ett sånt däromodärnt, omiljövänligt sopnedkast) så tjuter det i hela trappen. Och inte en enda människa utom verkar bry sig. Hur som helst så lokaliserar jag ljudet till en lägenhet två våningar ner och jag anväder självklart min blodhundsnäsa men känner ingen röklukt. Så jag ringer och frågar Maken vad sjutton jag ska göra. Han tycker att jag ska ringa på, öppna brevlådan och ringa på hos grannarna. Så det gör jag och de fattar inte ens att det högst troligt är en brandvarnare. Så till slut ringer jag något journummer och hamnar hos SOS Alarm (varför gör man det för? Om jag behövde komma dit skulle jag ringa 112). Och hon lovar att försöka få tag på ägaren. Undrar om jag kommer kunna sova sen?Och varför är det ingen annan som bryr sig? Borde inte jag bry mig heller?