onsdag 20 juli 2011

Någon gång ska ju vara den första...

Är fortfarande hyggligt jetlaggad (ska det aldrig ta slut?) och kommer till Lilla Lägenheten efter första arbetsdagen och med si sådär en tre timmars sömn i kroppen det senaste dygnet. Sticker nyckeln i låste och vrider om. Tar ut nyckeln och stoppar i den och vrider om igen. Upprepar detta ett antal gånger (jetlaggen gör mig mer än lovligt blond) och inser till slut till min fasa att de som lånat lägenheten senast har låst säkerhetslåset. Som jag var helt säker på att det överhuvudtaget inte fungerade eftersom jag aldrig lyckats låsa det. Inser också till ännu större fasa att min nyckel ligger I lägenheten och den andra nyckeln är 40 mil bort. Så jag ringer en låssmed som till det facila priset 1500 kr gör såhär med min dörr:

6 kommentarer:

Miss Upsey Daisy sa...

Fy bubblan men jag gissar att det händer alla någon gång...?

Åsa sa...

Miss UD: Ja det är ju lite förundrande att det inte hänt förrän nu. Och inte var det mitt fel heller, trots att nycklar är väldans små och lätta att förlägga...

Spader Madame sa...

Skit också. Men som sagt. Välkommen hem.

Åsa sa...

Spader: Tackar!

Katarina sa...

Aj aj aj.

Vad gör man sedan då? Pluggar hålet? Byter dörr?

Kul att du är hemma igen och 'normalbloggar' även om jag gillade att läsa resebloggen också.

Åsa sa...

Katarina: Ja jag vet faktiskt inte riktigt. Än så länge lever jag med det som det är och det andra låset funkar... Tackar det är skönt att vara tillbaka i normalt bloggande igen:)