Det blir verkligen inte alltid som man tänkt sig!

Vi kom just hem från akuten. Igen! Minior har kört omkull med moppen och brutit armen. Nu är vi hemma för att sova och sedan ska vi tillbaka och operera i morgonbitti. När han ringde och sa att han kört omkull sprang vi Maken och jag hela vägen ner till skolan. Jag har aldrig sprungit så långt så fort... Och datorn stod fortfarande på när vi kom hem så här är jag nu.