tisdag 26 juni 2012

Man får hantera det helt enkelt

Dricker grönt te och önskar att det var whisky. Pratar och minns. Försöker lägga sjukdomstiden bakom sig och minnas det ljusa, glada och hoppfulla. Och kanske faktiskt låta det göra ont också, ett tag i alla fall.

4 kommentarer:

Katinka sa...

Usch, vad väldigt jobbigt. Jag var med om något sådant för något år sedan - fast det var en arbetskamrat - och man blir så påfallande sorgsen av det. Det gör ont. Kram på dig

ÅN sa...

Katinka: Tack Söta! Kram

Anonym sa...

nej det kan inte vara lätt och ska nog inte det heller. Det visar att man bryr sig om människor. också att man får en tankeställare på hur snabbt allt kan vända, från att ena stunden finnas med oss mitt i livet för att sedan bara vara minnen som förhoppningsvis inte bleknar bara gör mindre ont. Sorg måste få kännas. Tänker på er och på familjen./fullfRT

ÅN sa...

Fullfart: Precis. tack söta!